Semlan, eller fastlagsbullen, som vi är vana att äta den med grädde
och mandelmassa är en ganska ny uppfinning,. Däremot går sedan med
bakverk inför fastan tillbaka till medeltiden.
Sverige var ett katolskt land fram till reformationen och inom den katolska
kyrkan fastade man inför påsken. och inför fastan, under fastlagen, åts och drack
det mycket och gott- det var viktigt att få i sig mycket energi inför fastan.
Samtidigt var detta en tid för fest och glädje.
Sedan med fastlagsbröd och senare med fastlagsbullar kom troligen från
Danmark och Tyskland som spreds hit under 1600 – talet. Långt senare ,när
vitt mjöl blivit så vanligt att fler än de allra rikaste hade råd att äta det
fick semlorna den form de har i dag, runda, söta. bakade på fint vetemjöl
och socker.
Från början var det bara på fastlagens tredje dag, fettisdagen, som det var
tillåtet att kalasa på semlor. I dag säljs semlor från jul till påsk.
Vi äter semlor som bakelser men många gör också hetvägg- serverar
semlan i varm mjölk. Detta är ett gammalt sätt att äta fastlagsbröd.
Att äta semlor fyllda med mandelmassa eller annan fyllning och grädde
blev vanlig förts under mellankrigstiden.
Ordet semla kommer förresten från ”simila”-det latinska ordet
som betyder ”det finaste mjölet”.
