”Barfota utan strumpor och skor
ska jag vandra med dig.
Ut till sommar´n där vindarna bor,
till ros och förgätmigej.
Jag plockar smultron vid vägens kant
och trär se´n upp dem på strån.
Det killar så skönt under foten min,
jag känner gruset med tån”.
Text och musik: Mats Paulson
När dagen lyfts av sol
spelar ängsflugorna upp.
Vart ögonblick byter de plats
med vinande ljudstråk,
Det surrar i timmar.
Vindilar rör vid gräset och flyttar ljusdagar.
Men sniglarna dröjer sig kvar över dagen
i varaktiga skuggor.
Inte förren sent om kvällen bryter de upp.
De avreser då till närbelägen lund,
för dem ett fjärran land.
~~Harry Martinson ~~
Nu har du chansen att månad för månad följa en lövsångares öden och äventyr
från Afrikas sol till ett grönskande Sverige – och tillbaka igen.
Lövsångaren är Sveriges vanligaste fågel och förekommer i hela landet.
(Ja, just Fia är förstås en fiktiv pippi, men vi tror att hon verkligen
finns någonstans där ute!)
Fia har inte så många dagar kvar tillsammans med ungarna nu.
Än så länge håller de sig i närheten av boet och får mat av mamma och
pappa – ja, Fia och Finn har faktiskt delat upp bördan, så att de har ansvaret
för tre ungar var – men snart bär det av för alltid.
Ändå känner sig Fia nöjd. En blandning av tur och skicklighet har gjort
att alla sex ungarna överlevt – än så länge i alla fall.
Det kan minsann inte många av hennes bekantingar skryta med !
Ett tag funderade Fia på att lägga en kull till. Men nej, inte i år.
Lika bra att påbörja ruggningen direkt,, tycker hon.
Fjäderdräkten är lite sliten och det går minsann inte an
inför den krävande flytten söderut !
Fakta: Sven Jakobsson
Som i tropikerna
Det är inte många blommor i Sverige som är så praktfulla som den vita näckrosen.
Faktum är att dess blommor är störst i Sverige och jordstammen kan bli nästan
armstjock ! Sitt närmaste exsotiska utseende till trots har den vita näckrosen
djupa svenska rötter. Liksom den gula näckrosen har den funnits i Sverige
ända sedan medeltiden – och kanske ännu längre.
I jämförelse med den vita näckrosen är den gula närmast oansenlig.
Men den har utan tvekan sin charm, den med. Dan Andersson liknade
poetiskt de gula näckrosorna vid små, spetsiga gula lågor, som med
öppna munnar andades in de varma ångorna över vattnet…
”Vit nymf”betyder det latinska namnet Nymphaea alba på den vita näckrosen.
Källa:Hj-Natur Journalen
arrangemang i anslutning till Hembygdsdagarna.
Hembygdsdagarna i Vilhelmina innebär
marknad och folkfäst 9-10-11/7.Välkommna
Var har hjälpsamheten, artigheten och respekten tagit vägen, har den försvunnit i vårt samhälle ?
Det finns inte mycket kvar av den…eller finns den någonstans ? Har du upplevt den på sistone kanske ?
Vist – nog finns det ju hjälpsamma människor, både unga och gamla och artiga sådana också.
Men nog har klimatet i samhället blivit betydligt tuffare och hårdare. Är man ung och kille kanske,
ja inte får man då visa att man är blödig och kan hjälpa någon gammal farbror eller tant !
Ja nog finns det sådana gulklimpar kvar ännu gu ske lov. Men jag undrar hur ofta någon
ställer sig upp i bussen….när en gammal människa kommer ! Gör du det ?
Och att hjälpa en gammal tant över ett övergångställe.
Alltså, jag bara frågar mig…känns det inte skönt för dig själv att kunna göra sådana här
enkla saker, som gläder en annan medmänniska ! Att som ung och frisk….faktiskt
kunna ställa upp för en gammal och lite skröplig människa !
För mig är det en självklarhet och det känns bra i hjärteroten min att kunna göra detta.
Det kostar ju ingenting annat än några sekunder och några leenden och ett
hjälpande handtag för mig själv !!!
Alla kanske behöver den här hjälpen någon gång i sitt liv – för alla vill väl bli
gamla kanske, eller hur?????Så hjälp nu – så kanske du blir hjälpt sedan i ditt
liv av någon som är ung då !
Dagen ger dig en gåva.
De ger dig tjugofyra timmar att använda så meningsfullt
som möjligt. Låt denna dag ge dig insikt om den
fantastiska styrka du har inom dig.
Låt lugn och ro infinna sig när dagen är slut.
–Författare Okänd–
