Jag mötte en syster i natten,
hennes ögon blänkte som gråt.
Genom smutsen, skränet och skratten
mot gryningen följdes vi åt.
Det var väl en dröm allenast,
en dikt som stök mej förbi –
Jag glömde den nästan genast,
mins bara dess melodi.
~ Nils Ferlin ~
( ur Med många kulörta lyktor (1944 )
